nzlivet

Här skriver jag just nu om min tredje resa till Nya Zeeland

Min sista tid ar nu

Sa harsista veckan till slut kommit. Om precie en vecka kommer jag sitta har och vara i borjan pa min sista hela dag i huset jag kommit att kalla for hem, kanske kommer jag grata, fast nagonstans djupt inom mig sa vet jag ju att minnena alltid kommer finnas kvar, aven om det inte kanns som det nu.

Senaste veckan har varit handelserik och sorglig. Tessas (min Kiwi-systers) hast Nimbus var funnen dod, formodligen har han kommit ut ur hagen, halkat av en bro och fallit ner och drunknat. Sa vi har alla gratit och sorjt for honom. Det ar konstigt hur mycket en hast kan betyda.

Vi hade mountainbiking pa outdoor rec i onsdags och efter att ha hoppat samma hopp ett x antal ganger lyckades jag krashlanda, ingen skada skedd, men lite pinsamt var det nog.

Igar akte jag upp till Matts morforaldrars gard och fick dar testa pa att skjuta. Jag var ganska stolt nar jag fatiskt lyckades traffa burken som vi skjot mot, haha.   
  <- eran kiwibrud har skills

 

Nu ska jag samla energi for att leva veckan, eftersom den mest sannolikt kommer att besta av en hel del grat och mycket att gora.

Kramar<3