nzlivet

Nu far ni antligen en riktig uppdatering!

Det slog mig igår att en del av er kanske inte ens vet något om min värdfamilj eller någonting alls om hur allting är här, eller ja, det är väl ingen som vet speciellt mycket men tänkte att jag skulle ta allting från början helt enkelt. Dock är det väldigt svårt, hur skulle ni beskriva era liv? Jag menar, det är väldigt svårt att beskriva sin vardag, eller skillnaden i vardagen här mot hemma eftersom allt är annorlunda men ändå precis detsamma.

Jag lever alltså nu hos en underbar värdfamilj på en farm i Woodlands, ca 20 km utanför Invercargill som ligger nästan längst ner på södra ön. Här bor jag nu tillsammans med värdföräldrarna Delwyne och Bob, värdsyskonen Tessa och Reuben, katten Hazel, för tillfället 5 hästar (2 till finns på deras andra ställe) en hel del kor (vet inte om alla är här än men när alla är hemma är de runt 600st) och runt 30 kalvar, men fler är på väg.

Låter inte så dumt va?  Ja tycker det är helt underbart i alla fall!

Tänk er; helgmorgon, miranda vaknar runt 8, hon går upp och äter frukost, tar på sig "farmkläder" - blå overall, och går ut och hjälper Delwyne med att mata kalvarna. Det är ju så bra som det kan bli! =D  Eller att bara kunna gå ut en sväng, hälsa på hästarna, kalvarna, korna och känna sig fri, har ju alltid drömt om att leva såhär så det känns väldigt, väldigt bra.

Min skola heter James Hargest Collage och ligger inne i Invercargill vilket betyder att jag först cyklar ca 2 km till skolbussen för att sedan åka med den in till skolan, helt annorlunda mot hemma alltså men inte så dumt ändå.

I skolan läser jag 6 olika ämnen varav 3 (matte, engelska och "no") är obligatoriska.

De 3 som jag valt till är;

Musik, som är väldigt mycket svårare än musiklektionerna hemma men med en helt underbart bra/rolig lärare.

'Outdoor Recreation' vilket är ett ämne jag lätt hade velat ha hemma! Som ni hörde var vi förra helgen uppe och sov i snögrottor och nästa vecka (måndag - onsdag) ska vi ut till Stewart Island och vandra runt där. Resterande terminen blir det inga mer sådana turer men varje onsdag ska vi ut och klättra både i bergen och inne på en klättervägg som finns inne i Invercargill, jag ska lugnt välja detta ämne nästa termin också så jag får åka ut på fler vandringar och roliga händelser, behöver jag ens säga att jag älskar ämnet?!

Tredje valet är typ en datakurs, första lektionen var hemsk och jag undrade hur jag skulle kunna stå ut hela terminen men detta har visat sig bli ett av de roligare ämnena som jag ser fram emot under dagarna. Det är under den tiden jag brukar sitta och maila/blogga, när jag är klar med mina uppgifter såklart.

Den största skillnaden mot livet hemma är såklart att allt är på engelska, men jag klarar av det bättre än vad jag trodde jag skulle göra. Trodde jag skulle sitta på lektionerna och inte fatta ett ord, men jag kan stolt meddela att jag förstår nästan allt och jag själv tycker att jag hänger med riktigt bra. En hel del av eleverna blir förvånade och berömmer ens engelska när man säger att man inte alls pratar det hemma.

Det som jag har svårast för, och som inte var så oväntat, är att skaffa nya kompisar. Tycker det är riktigt svårt att sätta sig och prata med helt nya människor, vad ska man prata om? Alla är ju snälla och så men det är fortfarande svårt eftersom de redan känner varandra allihop, fast ni behöver inte gå och tro att jag är ledsen för det!

Jag känner mig väldigt nöjd med livet för tillfället och det är ju en del folk som jag kan prata med så jag är inte helt ensam.

Fast vintern här var ju lite av en besvikelse faktiskt, eller ja det är en skam att kalla det vinter, höst kan jag säga. För det är ingen snö alls, deras definition av kallt är typ runt 0 eller +3, och det regnar ganska mycket. Fast det är faktiskt ganska kallt men dock på ett annat sätt än hemma, eftersom de inte har mycket uppvärmning till husen så är det kallt inne också och det är mer en "fuktig kyla" ute som gör att det känns kallare än vad det är. Fast det kan också ge riktigt vackra mornar med solen som går upp i en rosaröd himmel.

Den första veckan var ganska intressant, dock kanske det var ganska tur att jag sov nästan hela tiden så jag inte märkte så mycket. Det hade nämligen varit en ganska stor jordbävning samma dag som jag kom (eller dagen innan kanske), så det var en hel del efterskalv, som jag självklart inte har känt något av..., men strömmen gick en kväll eftersom det blåste så mycket, fast jag gick och la mig precis då så märkte inte mycket av det heller, det har också varit ett par riktiga åskväder som jag faktiskt har märkt av. Så det är inte precis händelselöst här, kommer nog att klara mig hela året skulle jag tro =)

Nu hoppas jag ni är nöjda för ett tag, ska försöka bestämma en dag då jag varje vecka kommer skriva i bloggen så ni i alla fall får ett hum om vad som händer här på andra sidan jorden.

Ha det bra där hemma och hälsa alla som jag känner som inte läser

Kramar