Halloj
Veckorna går fort här även om varje dag känns som en evighet, på ett positivt sätt!
De senaste tre dagarna har spenderats på Camp med två klasser från year10.
Vi har gått igenom grottor, vilket var läskigt men riktigt, riktigt häftigt!, paddlat, vilket var väldigt kul om än lite blött och kallt, varit ute och gått i bushen i mörkret utan ficklampor endast följande ett snöre, vilket var en annorlunda men väldigt härlig upplevelse, klättrat lite, min första klättring utomhus vilket var riktigt kul!, vandrat i nationalparken ’Fiordland National Park’ och sovit under en stor sten/klippa.
Fiordland national park är den största av Nya Zeelands nationalparker och ledarna berättade för oss att den upptar 5 % av Nya Zeelands yta, ganska tufft tycker jag. Vi vandrade ju bara i en liten, liten del av nationalparken men det var så grymt vackert! Jag ville bara stanna och sitta på en sten där i skogen och omges av naturen. Ljuset och grönskan i skogarna här är helt annorlunda vilket gör att det är mer ”djungelkänsla” än i skogarna hemma, väldigt trivsamt att vandra i alltså. De vackraste platserna var när man stod på stigen precis bredvid en flod, hade skogen runt om sig och såg upp på snötäckta berg. Det är så svårt att förklara hur vackert det var, jag hade kunnat stanna där en lång stund men går man med en grupp som endast är intresserad av att komma tillbaka och ta en dusch finns det inte riktigt tid för att bara andas in skönheten i de platserna tyvärr. Hoppas dock på att jag får komma tillbaka till den nationalparken under mitt år här och att jag då kanske har lite mer tid att bara njuta av att vara där.
Det var en väldigt konstig känsla att vara borta från hemma, jag fick hemlängtan men visste inte vilket hem jag längtade efter. Är man redan borta från sitt riktiga hem blir det väldigt konstigt att vara borta från sitt andra hem också, det blir för mycket som är nytt och med för lite rutiner. Men jag klarade det och nu känns det bra att vara hemma på gården igen.
I lördags var jag Delwyne, Tessa och en av Delwynes kompisar, Barbara, ute och red nästan hela dagen. Det var grymt härligt väder, solen lyste varm från en klarblå himmel och det blåste nästan ingenting. Jag red en av Barbaras hästar, en ganska ung häst som hette Phoenix, vilket var riktigt trevligt även om jag ramlade av en gång (ingen panik mamma & pappa, jag gjorde inte illa mig). Men det var inte hans fel att jag ramlade av, vi höll på och hoppade ”terränghinder” i lugn fart såklart eftersom han nästan aldrig hade hoppat förut och över ett hinder gjorde han ett skutt åt sidan samtidigt som han hoppade lite högre än vad jag förväntade mig och eftersom han var ganska smal så försvann han bara och helt plötsligt låg jag på marken. Men som sagt, jag gjorde inte illa mig och var snabbt uppe igen. Det var en riktigt trevlig dag i alla fall, sol, varmt, härliga hästar och trevliga människor. Kan det bli bättre?!
Tänkte bara hålla er lite uppdaterade med vad som händer den närmsta tiden, ganska mycket planerat men förhoppningsvis är detta allt som händer innan jul.
Efter denna vecka går jag bara en eller två dagar i skolan innan det är dags för ”exams” i drygt en vecka vilket betyder att vi bara kommer in till skolan de dagar och tiden vi har något där att göra. Jag hoppas att det kommer gå bra men är lite orolig för en del ämnen… Aja, det kommer inte att betyda något när jag kommer hem och jag har faktiskt inte varit här så länge än så jag har ju alltid det att skylla på men jag ska såklart göra mitt bästa. Efter den perioden är slut kommer vi tillbaka till skolan för en eller två dagar innan vi går på septemberlov.
Men septemberlovet blir inte mycket hemma till en början, bara någon dag efter det har startat kommer jag att åka upp till Christchurch och där möta upp andra utbytesstudenter som också ska åka på en tur runt Sydön. Det känns som att det kommer bli riktigt trevligt och att man säkert kommer få en del kompisar från olika delar av världen, men kanske också få träffa en svensk igen! Saknar ju att prata svenska med någon på riktigt nu, telefon gills inte riktigt och hästarna svarar ju inte på vad man säger.
Så under 10 dagar kommer jag att få se stora delar av Sydön, ni kan väl hålla tummarna för bra väder, och förhoppningsvis också göra en del kul aktiviteter. Hoppas ju t.ex. på att jag kommer att våga hoppa bungyjump, annars kommer jag bli så besviken på mig själv.
Något som faktiskt bestämdes i veckan och som jag verkligen ser fram emot är att jag nu är med i en grupp som tillsammans ska träna inför och senare (förhoppningsvis) delta i Hillary Challange i maj. Det är först en uttagningstävling som kommer att ske på Sydön i februari, de bästa teamen från den tävlingen kommer senare att få tävla mot Nordöns bästa team i Maj, på Nordön. Det som kommer att ingå är lite av det som vi gör i min ’Outdoor rec’ klass; tramping, paddling, mountainbikeing (stavning?) orientering, lösa problem tillsammans och en hel del annat. Det verkar helt enkelt vara grymt kul
Så nu blir det till att sticka ut och springa mer regelbundet (förmodligen med Trudy så man får lite mer motivation och fart) och helt enkelt bli mer vältränad till februari
Det är väl ungefär vad som händer för tillfället tror jag, förutom allt det vanliga i skolan och på gården då.
Ha det bra
Kram
guu va kul nu blir jag helt otroligt avensjuk XDXDXD